Det var ett tag sedan..

Jag hade faktiskt glömt bort den här bloggen helt och hållet då jag har en hemsida numera som är väldigt lätt att uppdatera...
Däremot så har jag så mycket jag vill skriva av mig som inte riktigt passar in på en hemsida för mina hundar..är i valet och kvalet om jag ska köpa ytterligare en webdomän och göra en hemsida/blogg för mig själv också eller om jag ska behålla denna. Den här är ju fin och så och jag har ju en massa inlägg här som jag skulle vilja spara..men samtidigt är den lite begränsad i layout och allt annat som jag skulle vilja göra..hmmm..ja det får väl funderas på ett tag till det där. Men känne jag mig själv rätt så kommer det inte dröja länge innan jag har köpt en till domän för nu sitter jag och planerar layouten i huvudet samtidigt som jag skriver...

Den som lever får se!

Öööörrrn ööööörrnnnnn...

Idag har jag äntligen haft tid att tömköra Danika. Hon har ju sedan några veckor innan hon fick föl fått gå på semester. Men den senaste tiden har det verkligen börjat bli på tiden att hon får jobba och bygga lite muskler, särskilt som jag längtar som en dåre efter att få rida henne. Det vill jag dock inte göra förrän hon har sina ryggmuskler tillbaka. Hur som helst, lite bråkig var hon allt idag, och det får man väl begripa. Så medan jag försökte få ordning på tömmarna då även jag är lite ringrostig så gick hon och skrek efter fölet och gjorde allt annat än att ta yttertömmen. Och mitt i all den där kalabaliken så säger Sandra "Titta Jenny, där är örnen". Och mycket riktigt, där ovanför våra huvuden seglar denna magnifika örn ljudlöst fram. Den är helt otroligt vacker.

Någon annan som är helt otroligt vacker är min häst, Danika. Hon har varit min i snart fem år och jag blir fortfarande helt tagen av att se henne i rörelse, hon är verkligen en riktig skönhet den damen.

Det var på håret..

i sista stund, elfte timmen och allt det där man säger när det verkligen verkligen var nära en katastrof.
Vi tar det från början. Jag har ätit middag hemma hos mamma idag, grillat och gott som bara den. Till min stora glädje fick jag med mig en matlåda hem. på vägen hem fick jag ett plötslig sug efter trocadero. Men jag ville inte åka på affärn eftersom hundarna var lös i baksätet och det skulle innebära för lång för dem att vara obevakade i bilen. men så tänkte jag att in på Statoil går det ju snabbt, då borde de inte hinna ställa till det alltför mycket.
Sagt och gjort, jag skyndar in på Statoil och inser till min lycka att jag är ensam där inne. men så på f-n, när jag ska gå till kassan har det från absolut ingenstans uppenbarat sig tre personer före mig i kön. Orolig för vad som försigick i min bil så betalade jag tillslut snabbt och stressade ut till bilen. När jag rundar hörnet och ser min bil så ser jag även hur Raijah smyger från framsätet, till baksätet och i ett försiktigt grepp, längt ut med framtänderna håller hon i kanten på min matlåda. Hastigheten jag använde för att ta mig fram till bilen kan säkert platsa i Guiness rekordbok och i samma sekund som jag sliter upp bakdörren, sliter Raijah upp locket på min matlåda. Jag hinner uppfatta hennes svart och mycket förväntansfulla blick, och i samma stund som hon öppnar sin lilla trut för att norpa åt sig karreébiten så rycker jag undan matlådan under näsan på henne. Fortfarande med munnen öppen släpper hon ifrån sig ett litet förbryllat ljud och tittar upp på mig med en mycket förvånad och oförstående blick. Istället för att ge henne den utskällning jag hade på lut så brast jag ut i ett gapskratt..den pärluggle-minen skulle jag kunna betala för!

Int. utställning i Sjulnäs, Piteå

Idag har vi varit på utställning igen, jag och brudarna. Vi anlände sist som vanlig men det är väl dumt att bryta en fin tradition antar jag. Hade med mig båda damerna idag och således en bur också. Den buren är väldigt trasig och skulle inte kunna hålla så mycket som en fluga på plats. Så jag har börjat dagen med att införskaffa en ny stooor och fin bur så nu ryms tjejerna tillsammans när vi åker på utställning.

Nå nog om det, till det viktigaste..

För tredje gången på raken så har min fina fina J Strong Souls Take My Brath Away "Raijah" plockat hem ett cert på en internationell utställning. Domare Wim Wellens från Nederländerna gillade Raijah och trots en låång diskussion om vad hennes fettknöl på svansen kan tänkas heta på utrikiska så fick hon följande fina kritik:

2 years, Very typical bitch. Very elegant, need to develop more in body. Nice long head with excellent expression. correct bite. Excellent neck and shoulder. Correct hindquarter. Excellent coat. Good moves and nice temperament.








Det känns extra roligt att hon har fått sina tre Cert för tre olika domare från tre olika länder. Det visar att hon uppenbarligen håller god klass och är en bra representant för rasen.

I konkurrensen (som vi för ovanlighetens skull hade, skojigt!) så fick vi se oss slagna av den finska tiken Wayfarers Dragon Lady. Fast lika glad är vi för det.

Så här i efterhand så önskar jag att jag anmält även Tindra då jag fått en liten nytändning med damen i fråga sen hon klarade eftersöket. Men hösten är lång och vi har åtminstone två utställningar till inplanderade framöver, för att inte tala om alla jaktprov, eftersök och viltspårsprov som det ska anmälas till..Phew, det är nog bäst jag sätter mig ned och planerar lite!



Ha det gott i sommarvärmen!

Som ett brev på posten..

Jodu, nu är det med livet som insats man vistas nära Tindra. Fast hon ser så eländig ut så jag kan inte låta bli att vara där och mysa med henne.
Är du Umebo så vet du ju hur galet varmt det är idag. Men jag klagar inte, bara konstaterar för jag gillar ju värmen, synd bara att man inte får vara ledig i den. Är ledig på fredag och lördag men med min vanliga tur lär det väl vara spöregn då.
Hur som helst, när det är så här varmt får hundarna bada minst en gång om dagen, eller ja, Raijah badar, Tindra står vid vattenkanten och försöker hypnotisera alla insekter som far omkring på vattenytan. Hon är djupt koncentrerad ska ni veta!
Raijah hon slänger sig handlöst ut, det är en liten brant ned till ån där de brukar få bada så hon brukar komma rätt långt ut, sen simmar hon för glatta livet.
Ån ringlar sig förbi stallet, längs med åkrarna så när hundarna fått bada så beger jag mig alltid upp till hästarna för lite prat och kliande. Danika hon verkar känna igen ljudet av min bil för när jag kommer tillbaka med hundarna står hon alltid uppe i porten och väntar. Fast inte är det mig hon väntar på, det är den goda foderhinken som alltid tycks komma i samband med att matte anländer. Så medan Danika högljutt mumsade i sig sin mat idag har jag stått och kliat lite på lill-tjoffan och lyft på henne små fötter. Det ska ju börjas i tid så hon är van när hon blivit så stor att hennes protester faktiskt lönar sig. Men hon är himla duktig ska jag säga, bakfötterna får jag lyfta bäst jag vill och för det mesta även framfötterna. Ibland kan hon stå och stampa lite men hon brukar alltid ge sig, särksilt om man kliar lite på henne också, då blir den lilla näsan lång så lång...

Lite ditt och datt

Har egentligen inte så mycket av värde att säga, fast å andra sidan så händer väl inte det så ofta ändå.
Tindra har ju varit hos min söta mamma hela helgen då jag tyckte hon skulle slippa den långa bilresan till Gällivare när hon nu liks inte skulle ställas ut. Hos mamma finns det ju ett gäng gourmander på fyra ben, nej inte hennes hundar, katterna..De äter ju en hel del mat också men när Frau Grau bor där så får de vackert lov att banta. Inte så att mamma slutar ge dem mat bara för att Tindra kommer dit, nej de hinner helt enkelt inte äta sin mat innan Tindra liksom rinner upp på diskbänken och ljudlöst sörplar i sig all kattmat. Och det verkar inte heller spela någon roll hur arg man blir på henne, kattmaten är alldeles för god för att avstå så hon bryr sig inte. Och tro mig, jag har blivit mer än lovligt arg på henne genom åren. Hur som helst, kattmat i all ära, det är ju inte dålig kvalité på den direkt, men Tindras mage tål den inte riktigt. så när jag hämtar Tindra från mamma så vet jag lika säkert som att myggen finns i skogen och vintern är vit, att Tindra kommer få magknip dagen efter. Och mycket riktigt, imorse väcktes jag av ihållande och skrikande ljud (Det låter lite som att en alien invaderat henne) från Tindras mage, äta ville hon inte göra heller. I kväll någon gång så bör det i sin ordning vara så att Tindra blir dålig i magen..Det värsta återstår dock till imorgon, två dagar efter vistelsen hos "mommo". Det är då all denna kattmat verkligen tar ut sin rätt. Ni som spenderat en kväll i min soffa, alternativt några mil i min bil vet att Tindra med lätthet skulle kunna passera som kemiskt vapen inom det militära. När denna kattmat tar ut sin rätt så är hon inte att leka med, alla gånger ni någonsin har hållt andan eller fått kväljningar i närheten av henne, dubbla det med tio och ni vethur jag har det imorgon.
Som min söta vän Åsas sambo en gång uttryckte det efter en blöt kväll på krogen..
"Älskling, vet du, när jag stod där i baren så släppte jag en riktigt grym rökare, det var som, det var som..en Tindra-fis fast i mänsklig form!!"

Helgen som gått

Den här helgen var det ju som vanligt dags för Midnatssolsutställningen i Gällivare. Tanken var även att göra två flugor på smällen och dra med ett släp upp för att hämta lite av mammas grejor. Sagt och gjort, resan upp gick jättebra. Jag hade fått låna kusin Sandras nya fina boggiesläp (tack för det vännen!) och begav mig uppåt på fredags eftermiddagen. Jag kan väl inte direkt påstå att jag var peppad för lördagens utställning, hade nog lika gärna kunnat stanna hemma faktiskt. Raijahs badning bestod i en simtur i en närbelägen sjö..
Men där fick jag så jag teg för det gick riktigt bra på lördagen faktiskt.
Domare Norman Deschuymere bedömde Raijah med följande kritik:
Scissorbite, feminine head, flat skull, good eyes, good earset, good neck and back. Good chest, could have a little more forechest. Good angulation, good movement and good tail.

För det blev hon tilldelad Cert och CACIB och blev även dagens bästa långhår!!
Även Katarina med J Strong Souls Eye Of The Tiger "Ice" fick mer än vad hon väntat. Efter att ha sprunigt maraton från am.cocker-ringen visade hon Ice till ett Cert och sedemera ett R-cacib i konkurens mot Frej. Då Frej redan är internationell champion så tillfaller CACIB till nästa hane, nämligen Ice. Strålande kritik fick han dessutom. Bra jobbat Katarina!
Även Katarina och Björn var där och visade J SVCH Strong Souls King Of The Road "Atlas". Han är verkligen en kanonfin grabb, och dessutom ett riktigt snyggt långhår, så även om det inte gick som det var tänkt just idag så är jag övertygad om att han kommer plocka hem rosetter i ringen han också!
Tusen tack för att ni var där och visade upp era fina hundar!

Denna helg är det dags för Piteå och mera hundutställning, vågar man hoppas på sista certet måntro?!!